JOHN ERLANDSSON
Hur förhåller jag mig till ett tema och samtidigt
vidareutvecklar min personliga stil?
Jag har strävat efter att hitta något nytt men ändå
igenkännbart, nosar på ett uttryck som förenar
det ”bästa” av världarna jag besökt under mina
tidigare skapande processer. Med abstraktioner
som underlag till ett möte mellan kitch och naken
andlighet. Svällande muskler, böljande tyger,
blommor i överflöd och ett släktskap med serier.
Tråkiga killkläder gör det mer tilltalande att drapera manskroppen med muskler som motsvarar uttrycket i tygerna som klär kvinnorna. Jag kan inte måla män med kläderna på. Det ska vara lustfyllt, finns det ingen lust eller åtrå går innebörden förlorad. Jag vill uttrycka det som inspirerar och fascinerar mig, experimentera med klassiska könsroller inom konsten och samhället i stort.
Det sägs att den nakna kvinnokroppen är det mest avbildade i konsthistorien, detsamma gäller säkerligen i nutidens bildflöde. Det kan således behövas mer nakna män som tar plats i konsten och bildflödet. Jag vill upphöja manligt begär genom att visa dess skönhet, visa den naken och sensuell samtidigt som manligheten kan plockas ner och visas sårbar. Mannen i konsten kan stå på båda sidor av makten, som utövare såväl som utsatt.